Tomten
Var kommer du ifrån, du vitklädda mö
Med strålande ljus kring din hjässa?
Din dräkt är så vit som Nordlandets snö,
Du strålande sagoprinsessa.
Lucia:
Jag föddes av sagor och sägner en gång,
När furorna sjöng sin eviga sång
Bland urtidens skyhöga fjäll.
Av solen, som föll genom granarnas snår,
Har flätats en gyllene länk i mitt hår,
Mitt öga fick färgen av himmel och sjö,
Min klädnad har spunnits av fallande snö
En skymmande midvinterkväll.
I tindrande natten vid månskärans glans
Blev satt kring min panna av stjärnor en krans.
Så trädde jag fram och blev älskad och känd
Som Sancta Lucia – en Helgonlegend.
Tomten
Så vandrar Du än med Din lysande skatt
av värme och ljus i den mörkaste natt
när jorden står frusen och hård.
Du höjer Din trollstav, och julljusens bloss
de tindrar ur fjärran på nytt emot oss.
Vi höra ur vardagens möda och id
hur julklockor ringa till helg och till frid.
de tindrar ur fjärran på nytt emot oss.
Vi höra ur vardagens möda och id
hur julklockor ringa till helg och till frid.
Var hälsad, välkommen Sankta Lucia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar